bokbloggarnas

Jag tycker boken är jätte bra. Denna veckan så blev jag sammanfattaren och jag ska sammanfatta boken så långt som vi har kommit nu.

Idas mamma har ju varit inne i en depresion men nu vill hon ta tag i livet och börja vara mer med sin dotter Ida. Ida och hennes mamma åkte ut på en lång utflykt till skogen för att bara vara med varandra. Det hade de inte varit på jätte länge. Ida tyckte det var jätte kul att få göra något med sin mamma igen. När Ida och hennes mamma är ute på deras utflykt så får hon reda på att hennes mamma har varit ryttare. Ni vet Sandor, Idas chattkompis han berättade för Ida att han har ljugit om vem han är. Han är inte alls den coola typen som är ute och dricker. Han är tönten som dansar balett. Ida blir jätte arg och besviken för att han har ljugit och för att han är en nobody. Det tar en stund innan hon skriver tillbaks. Sen skriver hon att hon oxå också har ljugit. Hon är inte en ryttare som hon sa. Hon är den'' coola typen'' som är ute och festar.

Mobbningen och sveket tycker jag är övergripande.

En nyckelhändelse i boken tycker jag är när Ida ljuger för Sandor om vem hon är. Hon beskriver ju sig själv som den snälla tjejen som är ute och rider i skogen men är egentligen den som är ute och festar. Då får man reda på att hon inte vill vara så som hon är.

Boken symboliserar kärlek.

Mitt favoritstycke ur boken är det här: Hej Sandor! Vad konstigt det känns att skriva på papper. Det är som om allting blir annorlunda då. Som om det blir svårare. Som om det inte var svårt nog. Varenda jävla dag ett litet helvete i helvetet. Ibland önskar jag att du fanns här hos mig, att vi kunde träffas så ofta vi ville. Här får du ett kort. Det är från somras så nu har jag lite längre hår. Ser kanske lite vulgo ut med det där läppstiftet. Men vad fan! Väntar så jag kan dö på ett kort från dej.

Jag valde denna text därför att man ser hur beroende av varandra de egentligen är och hur bra vänner de har blivit genom internet.

 //h